Bensin i blodet

Jag börjar tycka om att köra bil.
Åtminstone när det är sen kväll och jag är (så gott som) ensam på vägarna. När Vega somnat och Annas väninna kommer över till radhuset för att dricka vin låser jag upp garaget, sätter mig tillrätta i bilen och kör till Sickla för sena bion.
Ett par timmar senare tar jag bilen hem igen och det känns lite mäktigt för nån som just tagit körkort att glida fram i mörkret, ensam i en bil. Jag önskar nästan att det vore lite längre hem.
Att det handlade om mil istället för kilometer.

Det var tre veckor sedan jag tog mitt körkort och jag känner att det börjar bli dags att planera en roadtrip. Jag längtar efter skitlånga nattliga körningar med "Karma police" i bilstereon.