Gubbröra

Artikeln i gårdagens Aftonbladet, om att jämställdhet dödar passionen, var förstås nonsens. Av de intervjuade männen var det ju bara Hoa-Hoa, 50-plus, som höll med om påståendet. Men en artikel blev det ändå och en massa frustrerade snubbar gjorde sig hörda på olka forum och bloggar.

Jag förstår verkligen inte det provocerande med jämställdhet. Ens manlighet (vad tusan nu det är för någonting) måste vara väldigt skör för att man ska bli skraj för "feminist-kärringar". För hur manligt är det att känna sig hotad av tanken på jämställdhet? Egentligen?