Rumpa är hiphop, ögon är metal

Fick hem två ex av Språktidningen i dag. Tydligen har jag påbörjat en ny prenumeration innan jag avslutat den förra. Whatever. I tidningen kan jag i alla fall läsa att ett par konstnärer har räknat antalet omsjungna, synliga kroppsdelar i 10 000 låttexter.

Slutsats?

I blues sjunger man mest om händer, i rock och metal mest om ögon och i hiphop mest om rumpor.

Kolla konstnärerna Viegas och Wattenbergs sammanställning här

City vs Axel

Debatten kring Annah Björks krönika i City i veckan fortsätter. Chefredaktören Mikael Nestius medger till viss del att de två svenska artisterna Annah nämner i sin text är rätt dåliga exempel, men tycker samtidigt att man ska diskutera kvinnosynen istället för detaljer. Läs här

Axel Björklund replikerar med ett stenhårt blogginlägg.
Läs här

cut + paste

Lämnade just en kommentar på Axel Björklunds blogg.
"Diskussionen känns igen från förr. Fast då var det hårdrockarnas kvinnosyn som diskuterades. Jag antar att saker och ting inte förändrats så mycket som vi kanske vill tro."

Så sant som det är sagt.

Hiphopens ideal

I går skrev Annah Björk en krönika i City om att det är dags att reagera mot hiphopens sneda ideal. I dag skriver Axel Björklund (DN På Stan) en rätt ilsken kommentar till krönikan i sin blogg.
Läs hans inlägg här

DN kollar in Rogert

Axel Björklund, redaktör DN På Stan, har varit och hälsat på hos Rogert. Det här var hans spontana reaktion:

Kul med din blogg! Jag gillar alltid supersubjektiv musikjournalistik när den skrivs av folk som verkligen kan sina grejer. Sen är det ju en annan femma att du sorgligt nog verkar ha lite för lite hiphop i skivsamlingen...

Först morot och sen piska. Klassisk härskarteknik alltså.

Men han han rätt. Jag har lite för lite hiphop i skivsamlingen.