Bara en liten påminnelse

Nästa vecka släpps albumet "Music for men".
8 juli spelar de på Hultsfredsfestivalen.
Gossip.

Nya namn till Hultsfred

Nashville Pussy

Nashville Pussy, Cyndi Lauper, Sahara Hotnights, Mando Diao, The Dø, The Virgins, Madcon, Skansros, MFMB, Oh Land och Priscilla Ahn är klara för festivalen.

Hultsfredsfestivalen äger rum 8-11 juli. Sedan tidigare är det klart att bland andra Gossip, Madness och Thåström besöker festivalen.

Hultsfred '09

Ryktet om Hultsfredsfestivalens död är uppenbarligen en smula överdrivet. Istället växer festivalen nästa år från tre dagar till fyra. Festivalen kommer äga rum andra helgen i juli med start 8 juli.

New World Order

• Du sa i en gammal intervju att din publik är äldre än du hade väntat dig. Är det fortfarande så?
- Nej, det har ändrats. Förr var det nästan bara äldre män i publiken, i dag lyssnar även yngre kvinnor på mig. Men män mellan 35 och 50 verkar ha fingret på pulsen, letar efter ny musik och har ett öppet sinne när det gäller nya artister. Jag tror att det ofta startar i den åldersgruppen och sedan sprider det sig till folk i alla åldrar.

Från min intervju med Kathleen Edwards i torsdagens upplaga av Metros Hultsfredsedition.
Rätt märkligt egentligen.

För det är väl egentligen kidsen uppgift att vara först med det senaste?

Linkin Park har ont i örat

Dygnsrytmen är heltfelrättsnettheltfelrättsnett. Så nu sitter jag här vid datorn igen efter nån timmes försök till sömn och surfar helt planlöst. Läser på Martin Carlssons Expressen-blogg att Linkin Park ställt in i Hultsfred med kort varsel. På grund av öroninflamation. Låter lite tunt. Jag hade knappast saknat dem om jag varit på plats, men för Rockparty är det givetvis skitjobbigt. Som om det inte räckte med motgångar med tanke på den dåliga publikuppslutningen.

Ställde inte Linkin Park in för några år sen också? Det var väl då In Flames tog deras plats? Jo, så var det nog.
Töntar.

Recension The Hives

Festen fortsätter där borta i Hultsfred men jag är hemma igen. Det räcker nu.
Facit: En himla massa artiklar och två riktigt bra konserter. Rage Against The Machine och The Hives var bäst av det jag såg. Helt klart. Vet inte om min recension av The Hives finns på Metros sida. Annars har ni den här nedan.

The Hives, Hawaii 21:00
Betyg: OOOO (fyra)

Under dagen ryktas det att Fagerstas stolthet ska åka limousine hela vägen till festivalen. Nu blev det inte så, men om något band skulle göra det så är det The Hives. Det är just den typen av storhetsvansinne – alltid med glimten i ögat – som gör att du, jag och hela Hultsfred älskar Howlin´ Pelle och hans mannar. Och det kommer vi fortsätta göra så länge de levererar lika fantastiska konserter som i kväll.
”Upp med händerna, det är ett rån”, gastar Pelle och genast åker tusentals händer upp i luften. Men vi skulle dansa, skrika och klappa händerna även utan uppmaningarna. Det är svårt att låta bli när låtlistan består av partybränsle som ”Main offender”, ”Walk idiot walk” och ”You got it all…wrong”.

Naturligtvis informerar frontmannen publiken om hur fantastiska The Hives är. Jo, det är faktiskt världens bästa band som står framför oss och vi ska känna oss hedrade över att de kommit för att spela deras enastående låtar för oss. Som vanligt alltså. Men han visar även prov på ödmjukhet när han säger att ”nu ska vi spela den bästa svenska rocklåten genom tiderna”. Istället för att bränna av ännu en egen låt får vi en knäckande version av The Hellacopters ”(Gotta get some action) Now”. En snygg kärleksförklaring till ett band som gör sin sista festivalsommar i år.
Strax därefter beskriver Howlin´Pelle hur jantelagen ligger i småsmulor framför scenen innan bandet gör en euforisk ”Return the favour”.
Man måste älska The Hives.

”Nästa låt handlar om krig och terrorister som George Bush och Salem Al Fakir.”
Timo Räisänen från Pampasscenen alldeles nyss.

Får lite tid över och hinner med en del Säkert, Joel Alme och The Only Ones. Annika ”Säkert” Norlin är en märklig scenpersonlighet. Antagligen är hon nervös, vilket är förståeligt – det var trots allt bara nåt år sen hon debuterade med Säkert och nu står hon på Hultsfredsfestivalens allra största scen. Men samtidigt utstrålar hon en styrka som inte riktigt hänger ihop med de nervöst ryckiga rörelserna. Man vet inte var man har den där Annika Norlin. Men jag gillar henne. Så är det.
---
Ser de första tre låtarna på Joel Almes konsert och blir återigen överraskad av hur liten del av publiken som verkar intresserad av att lyssna på musik i år. Han är ju för fan årets mest hyllade svenska debutant, eller hur? Jag fattar inte alls vad folk håller på med på den här festivalen.
---
The Only Ones lockar några fler och Teaterladan är åtminstone halvfull. Men efter några låtar har jag tröttnat. Det ser inte kul ut alls det där. Får känslan av att jag står på en Finlandsfärja och kollar på Smokie. Dels på grund av hur gruppens slitna gubblook men också för att några dyngpackade gubbar från trakten letat sig hit och står och vrålar på sådant där jobbigt fyllevis. Sådär som man gör på Finlandsfärjor.
---
Senare: The Hives och Him.

Ännu en dag på festival...

Tydligen finns det folk på campingen som vill spöa mig för min tvåa till Serj. Jag som tyckte jag var snäll. Ettan var inte långt bort.

Ser ett par låtar med Raised Fist. Tajt som fan förstås och Matte Modin bakom trummorna är närmast omänsklig. En stor publik gillar vad de hör. men jag rör mig snart vidare. Sådär som man gör på festival.

Det levereras artiklar på löpande band under de här dagarna. Dagens festivaltidning kan du ladda ner här. Är du intresserad av Pete Doherty bör du absolut göra det. Dessutom kan du läsa min recension av Serj Tankian (betyg:2) och en sammanfattning av de bästa konserterna i Hultsfreds historia. En av mina favoriter hamnade i topp - Nine Inch Nails 2005. Markus Larsson (Aftonbladet) avfärdar giget med orden "gnissel och ångest". Men det är givetvis två av grundpelarna inom all bra rockmusik. Det vet han också.
---
Jag recenserade Rage Against The Machines fenomenala uppvisning på Hawaii också. Den konserten är det många som kommer minnas länge.

Så ladda ner den där tidningen nu!

Hultan

Okej, bokningarna till Hawaiiscenen känns mest som fega upprepningar av artister som vi redan sett på festivalen de senaste åren. Det är överhuvudtaget inte mycket som känns särskilt exklusivt i år. Ingen Roky Erickson nånstans.

Istället är det de allra minsta scenerna man ska hålla koll på under årets Hultsfredsfestival. Jag är till exempel nyfiken på brittiska soulsångerskan VV Brown som uppträder på Stora Dans på torsdag. Det låter som ett fynd från 60-talet som ingen berättat om tidigare. Jag spelar "Crying blood" heeela tiden.

Lyssna själv här