Sund konst ska rädda nationen

Andres Serrano "A history of sex (The kiss)"

Sverigedemokraterna är tydligen självutnämnda konstexperter också.
Zorn är bra och frisk konst, Serrano är dekadent och dålig. Konst ska vara begriplig och påminna om naturens harmoni. Översatt till musik betyder det väl ungefär att Tomas Ledin är bra men att Swans, Neurosis och Diamanda Galas är dåligt.

Jag håller inte riktigt med Sverigedemokraterna i den här frågan heller.

Läs Jessica Kempes artikel i DN

Failure

Alltid Failure.
Det spelar ingen roll om det missbrukas alkohol i lägenheten i Hornstull eller om det, som i går, serveras ambitiös middag i ett hus i Uppsala. Chilin puttrar på spisen i tre, fyra, troligtvis fem timmar. Det serveras goda drinkar och pratas om rock och hillbilly heroin. Från stereon hörs Eagles of Death Metal, Godflesh, Jello Biafra & DOA, Ian Dury (!), Stranglers, High On Fire, God Machine, José Gonzalez, Godfathers, Unsane, Public Enemy...

Sedan händer det som alltid händer när Hjalle är med och klockan börjar närma sig morgon. Någon gång mellan midnatt och klockan sju höjs volymen avsevärt. Alla pågående diskussioner tystnar. Det är dags för Swans och "Failure". Jag ryser som jag alltid gör när jag hör låten och tänker (igen) att det här, det är nog världens bästa låt.

Världens bästa låt.