Surströmming + Entombed

Först ett besök hos charmanta Olivia på Telefonplan, sedan surströmming på Södermalm. Mer kan man knappast begära av en lördag i september.

Bästa surströmmingen: fjolårets Mannerström.
Bästa låten: Entombeds "About to die".

Stålverk

Stålarbetare arbetandes i Třinec Järn- och stålverk
(Třinecké železárny)

Det frågades om Stålverk i kommentarerna till inlägget nedan. Jonsson har upptäckt låten och säger att han blev lika golvad som när han hörde "Not Like Them". Kul! Då dyker "Anonym" upp och undrar vad i helvete det däringa Stålverk är och kräver att jag delar med mig.

Och visst, det är klart att jag delar med mig.

Stålverk är en låt som jag och Olle Dahlstedt (ex-Misery Loves Co, numera Entombed) spelade in i en studio i Gamla Stan för sisådär fem år sedan. Den som är peppad att höra mig sjunga på svenska kan höra låten här

("Anonym", liksom ett par andra läsare, tycker attt jag ska skriva nåt om Midas Touch. Det ska jag, absolut. Men inte nu. Inte i dag. Okej?)

Istället för rockbåt... Fonduemiddag

Egentligen skulle man ha varit på Rockbåten. Misfits känns visserligen sådär 2009, men det kompenseras ju rejält av Graveyard, Sista Sekunden, Masshysteri, Black Lips, Regulations, Annihiliation Time osv osv. Men det har blivit lite för många turer med de där finlandsfärjorna de senaste åren. Jag pallade inte att ramla omkring i spritstinkande korridorer ännu en natt helt enkelt. Jag får nöja mig med att invänta rapporten från 138 (vars blogg för övrigt nämns i Strages krönika i DN).

Istället blev det middag på Fondueboden med Olle och Hjalle. Efter middagen kom vi in på Atilla Csihar, känd från bland annat Mayhem och SunnO))).

Han tänker lite annorlunda, en bra bit utanför de givna ramarna, den gode Atilla. Det är ju trots allt inte alla black metal-snubbar som äntrar scenen som Snurre Sprätt.

Respekt.

Svenska plattor som inspirerat (del3)

Vilka svenska plattor har inspirerat allra mest? Jag kollar läget med våra inhemska favoritartister. Den här veckan tipsar Dregen från Backyard Babies om en blågul metalklassiker.



ENTOMBED
"Wolverine Blues"
(1993)

"Ja, förutom mitt intresse för 7" vinyl-singlar som kom till genom Televinkens singelklubb så måste jag nog ändå välja Entombeds "Wolverine Blues".
En ljudbild som låter som kinesiska muren med elektrisk taggtråd runt. Omöjlig att ta sig förbi eller över. Den har allt. Sväng. Spelglädje. Aggressivitet.
Denna platta gjorde att även vi senare jobbade med Thomas Skogsberg med Backyard Babies och The Hellacopters.
Denna platta fick mig till och med att köpa likadana högtalare till min hemstereo som Skogsberg mixade "Wolverine" på!"
((( DR3G3N, Backyard Babies )))

Entombed på Klubben

I lördags spelade Entombed i Stockholm. Jag var inte där, tyvärr. Det var trots allt inte mer än 4 månader sen jag såg bandet sist (i Uppsala) och jag överdriver inte när jag säger att jag sett gruppen typ 60 gånger. Så den här gången stod jag över. Trots att världens bästa Olle Dahlstedt (ex-Misery Loves Co) återfinns bakom trummorna.

Men det var säkert en bra kväll, precis som min vän I Förbund med Omoralen skriver:

Såg Entombed på Klubben igår. Otroligt stabilt, pålitligt och hjärtligt. Inga divalater, inga försök att spela tuffare än de är - de bara kliver ut på scenen och plöjer. Ett av landets bästa liveband, med en av våra allra mest sympatiska och naturligt respektingivande frontmän i L-G Petrov.

Nästa gång Entombed är i stan är jag där. Såklart.

Well I can't stop the music...

Jag älskar Cheap Tricks platta "All shook up" (1980). Vanligtvis brukar man hylla deras allra tidigaste album och visst, de är ju rätt fantastiska de också. Men "All shook up"... Jag hade nästan glömt hur bra den är. I eftermiddags var min kompis från Entombed på besök och jag kände att det var på tiden att han fick höra den. Han fattade nog storheten han också. Men jag tror inte att hans blod bubblade lika intensivt som mitt när vinylen snurrade i gång.
Första låten heter "Stop this game". Kolla själv så kanske du förstår.