Ny krönika

Jag har skrivit ännu en krönika åt NVP. Den här gången leker jag Saida och spår att framtidens nervösa nöjesredaktörer kommer få söka sig till ålderdomshemmen i sin jakt på det nya och heta.

Läs här

New World Order

• Du sa i en gammal intervju att din publik är äldre än du hade väntat dig. Är det fortfarande så?
- Nej, det har ändrats. Förr var det nästan bara äldre män i publiken, i dag lyssnar även yngre kvinnor på mig. Men män mellan 35 och 50 verkar ha fingret på pulsen, letar efter ny musik och har ett öppet sinne när det gäller nya artister. Jag tror att det ofta startar i den åldersgruppen och sedan sprider det sig till folk i alla åldrar.

Från min intervju med Kathleen Edwards i torsdagens upplaga av Metros Hultsfredsedition.
Rätt märkligt egentligen.

För det är väl egentligen kidsen uppgift att vara först med det senaste?

(kl 14:30)
Det är nånting konstigt med den här festivalen. 22 00 besökare på plats och cirka 200 väljer att se Kathleen Edwards i Teaterladan. Trots att hon är festivalens allra första artist och inte krockar med någonting annat. Är det priset man betalar när man profilerar sig som en festival som framför allt handlar om party på campingen? Kanske.
Jag gjorde i alla fall en intervju med Kathleen i dagens Metro, Hultsfredsupplagan. Ladda ned här.
--
Vi gör alltså en specialtidning på plats, som delas ut på området. Mycket uppskattat hos en publik som har måttlig kontakt med omvärlden under festivalhelgen.
--
På backstageområdet spelar en dj Eldkvarn. ”Pojkar, pojkar, pojkar, här kommer ett hundår till…”
--
(Senare)
Det är tydligen så låg volym på Pampas att man önskar att man hade förstärkare i öronen, som Martin Carlsson på Expressen uttrycker det efter Anti-Flags gig. Det är helt värdelöst med den här icke-volymen på konserterna. Upp till kamp!
--
Smålandsrullen finns inte längre. En Hultsfredsklassiker som är saknad av många.
--
Nej, det var inte så många som hittade till VV Browns spelning på Stora Dans heller. Trots mitt tjat. Men Stefan Malmqvist (SvD) Var där. Hoppas han kan tjata på folk han också. För den här Londontjejen är en blivande stjärna. Det vågar jag nästan lova.
--
(Ännu senare)
Babyshambles då? Jodå. Sista spåret, ”Fuck forever”, var skitbra. Innan dess var det ganska ljummet.
--
Såg Serj Tankian på Hawaii för en stund sedan. Men vad jag tyckte om det får ni läsa om i morgondagens Metro.
--
Det påstås att Ken just gjorde en strålande spelning. Annars verkar jag inte ha missat nåt.
Om en stund: Rage Against The Machine. Jag är peppad.

Kathleen Edwards

Det blir nog rätt mycket Hultsfred i den här bloggen den närmaste tiden. Festivalen drar i gång nästa torsdag och jag skriver artiklar för fullt redan nu. En av artisterna som uppträder är countrysångerskan Kathleen Edwards. Jag intervjuar henne om ett par dagar och hittade en rätt charmig låt och video på YouTube. Enda problemet med "I make dough, you get the glory" är att hon sjunger "I'm like Elvis Presley in the 70's" som om det vore någonting negativt.

Jag gillade 70-talets Elvis, han som åt fetstora mackor och sköt sönder sina tv-apparater med pistol när han var uttråkad.

Hur kan man uppfatta det som nånting negativt?

Det blir nog min första fråga till henne.