Man kan undra varför jag kallar mig Rogert. Det är en rimlig fråga. Jag heter ju trots allt inte alls Rogert och dessutom är det ett synnerligen fult namn - om det ens är ett namn. Men när jag var liten, sisådär sju år, tyckte jag det var världens coolaste namn. Jag tror att inspirationen från det egensinniga namnet kom från Roger Moore och att jag missuppfattade hans förnamn en aning. Mina föräldrar vägrade i alla fall låta mig byta namn, så jag har fått nöja mig med Patrik i alla dessa år. Tills nu! 7-åriga Patrik hade varit sååå glad om han fått veta att han 29 år senare faktiskt heter Rogert. Åtminstone på en blogg som hittills har haft en (1) läsare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar