Kärlek

Jävlar vad bra TV On The Radio var i går.
Jag har ju gillat det där bandet ganska länge nu men aldrig lyckats se en konsert. Tills igår på Debaser Medis. Nu gillar jag den där egensinniga gruppent ytterligare lite mer än jag gjorde innan. Önskar bara att jag hade övertygat fler av mina vänner att ta sig dit. Nästa gång bandet kommer till stan ska jag tjata sönder skallen på hela min vänkrets tills de fattar att man inte får missa TV On The Radio.

Extra bonus: Mikael Nordlander spelade grym musik från dj-båset. I morgon gästar han Debaser Slussen. Pistol Disco står på scenen.

Förresten så drar hela familjen Wirén/Ledin till Kungsträdgården på söndag kl 15:15. Då är det avslutning på Pride och vår vän Anna, även känd som Salvadori Fantastico, uppträder.
Lyssna här

Peppen har börjat

TV On The Radio på Debaser Medis, Stockholm, i morgon, torsdag.

Vega W

Förra året dök hon upp på ett skivomslag. Nu återvänder Vega Wirén till livet som omslagsflicka. Den här gången är det Stims årsrapport som pryds av världens bästa dotter. Läsare med minnet i behåll kanske kommer ihåg att vi hade Fotograf-Jezz på besök.

Vega regerar min värld. Till och med i de stunder då hon visar vad trotsåldern innebär och kallar mig bajskorv. Eller när hon pekar på mig och säger "Du är geggamoja."

Down on the farm

Som vid alla Värmlandsbesök avverkade vi även denna gång en våt kväll på krogen. Åt middag hos ganska nya men väldigt bra vänner, besökte Båten och hamnade på Arena Bar någon gång efter ett. Men innan dess mötte vi upp Göran för ett par öl. Göran spelar med sitt Grande Roses på Storsjöyran i morgon torsdag. Trots att det är så jävla långt till Östersund från Stockholm har vi allvarligt övervägt att åka dit och kolla in bandet. Så kommer det inte att bli, men det säger ändå en del om hur peppade vi är på att se Göran och Grande Roses live. Bandet kan skryta med en sprillans ny ep som vi alla borde köpa.

http://www.myspace.com/granderoses

Och jag har skrivit en sprillans ny pressrelease som ni alla borde läsa.

Tre år har passerat sedan Grande Roses debut-EP Arctic Heart såg dagens ljus. Var världen redo för bandets countrydoftande rock, framförd på en ständigt nedblodad akustisk gitarr?
Det får vi aldrig veta.
Istället för att följa upp debuten med gigs och fler inspelningar
valde medlemmarna att ta en paus. Någon nedläggning var aldrig aktuell men diverse flyttar och barnfödslar krävde ett uppehåll.

Som härmed är avslutat.

Det som rödvinsglada poeter kallar inre glöd och företagsledare refererar till som framåtanda och entreprenörskap har osannolikt nog hittat hela vägen tillbaka till Grande Roses. Känslan kom tillbaka med sådan jävla kraft att bandet uppgraderades, spelade live igen och nu släpper uppföljaren The Farm.

Om tanken med Arctic Heart var att visa hur bra Grande Roses var, så är The Farm det slutgiltiga beviset på dess storhet. Något som bekräftas av att Dinosaur Jr - i ren glädjeyra - väljer att döpa sitt senaste album till The Farm. En hyllning så god som någon.

Livet på landet

I ett hus i de värmländska skogarna får jag se en liten pappersbit med några rader om poeten Bengt Berg. Dikten som avslutar texten är rätt fantastisk i all sin enkelhet.

Bengt Berg lär bli kvar i sitt Torsby ännu ett tag. Livet där upphör inte att fascinera. I en dikt av den kortare sorten, ”nästan en anti-dikt”, som han själv uttrycker det, ger han en ögonblicksbild av livet på landet:

Det kom en bil på vägen.
Och for förbi. Grå.

Tossig bredbandspunk

Fick med mig en bunt nya plattor till Värmland.
Sådant som dykt upp medan jag var i Frankrike och som jag inte hann lyssna på innan det var dags att packa väskan igen. Mest gillar jag Major Lazers ”Guns don’t kill people, lazers do”. Partysugen dancehall skapad på Jamaica av producenterna bakom bland andra MIA.

Även Aftonbladet gillar skivan som får en fyra. Sydsvenskan nöjer sig med en trea men tror ändå att Joe Strummer gungar i himlen till den här ”tossiga bredbandspunken”.

Taxi Taxi, Slaraffenland och Metallica

Det kom ett mejl från Rasmus (Efterklang, Rumraket).

Jeg ville bare sende dig disse MP3s - Begge bands udgiver jo albums inden længe i September.

Taxi Taxi!
Step Out Into The Light EP
track: More Childish Than In A Long Time
release info and buylink: http://rumraket.com/shop/mp3.html
www.myspace.com/taxitaximusic

Slaraffenland
Meet and Greet single
track: Meet and Greet
release info and buylink: http://rumraket.com/shop/mp3.html
www.myspace.com/slaraffenland

---
På tal om någonting helt annat så har Dazed Digital gjort en klart underhållande intervju med James Hetfield från Metallica.
Kolla här

Music was my first love

En helt vanlig dag i Frankrike lämnar Anna och jag huset för ett par timmar i hyrbilen. Kör längs smala vägar med helt bedårande utsikt. Allt du hört om Provence från vinmosiga livsnjutare är sant. Jag lovar. Radiokanalen heter Nostalgia och spelar var vi förmodar är franska popklassiker, en del Beatles och Police.

Och John Miles ”Music”.

Vilken jävla låt det är. Helt vidrig förstås, men samtidigt rätt fantastisk i all sin smaklöshet. ”Music of the future, music of the past” sjunger herr Miles medan den franska landsbygden breder ut sig utanför fönstret. Just då i det ögonblicket känns låten så fullkomligt helt genial i all sin fullständiga galenskap. Prettoplattor som ”Chinese Democracy” är inget annat än anspråkslös garagerock i jämförelse. "Music" är så cheesy att den är beyond cheesy och bara blir rätt. Den svänger hela varvet runt.

Perfekt glida-runt-i-Provence-i-stor-hyrbil-musik.

Länge sen sist

Huset i proveeeeence

Efter ett par magiska veckor med vänner i ett stort hus i Provence och nästan lika lång tid i den betydligt mer anspråkslösa stugan i Värmland är vi hemma igen. Det har inte blivit så mycket bloggande på sistone. Datorer funkar så dåligt när man ligger i poolen och min mobil är alldeles för dåligt uppdaterad.

Veckan vi mellanlandade på Fiskarhöjden fylldes med alla de där sakerna som man ville hinna med innan det var dags att packa resväskan igen. Folk kom från Uppsala och Värmland för att sova i huset, två dagar tillbringades på Skansen, en kväll på coolaste båten på Söder Mälarstrand. Ett gäng drinks på Morfar Ginko hann vi med också. Anna tog en vända till Västkusten för att plåta Theodor Jensen (jävlar vad bra den singeln är!) för kommande soloplattan, jag gjorde ett rejält gäng intervjuer om straight edge, Refused och Umeå hardcore. Sedan var veckan slut och det var dags att dra igen.

Men nu stannar vi hemma ett tag.

Själv håller jag så smått på att återhämta mig från svårartad ryggskott. Har tillbringat två dygn på soffan. Helt värdelöst. Första kvällen knaprade jag den intelligenta värktabletten och drack Pastis tills hjärnan blev mosig och smärtan uthärdlig. Sedan var det dags för läkarbesök för bättre värktabletter. I morgon hoppas jag på tid hos kiropraktor. Sedan ska nog det här ordna sig också. Nu har vi dessutom Karlstads bästa servitris i huset ett par dagar. Lidandet minskade märkvärt när hon började servera grillad bläckfisk och kall folköl.

Jag får i alla fall tillfälle att läsa (för tillfället pendlar jag mellan Krishnaboken ”En mästares ledning” och Linda Skugges ”Blogg 2005-2007”).
Och lyssna på Spinnerette.
”David Snusgrop” och ”Senap” har rätt. Det är en bra platta hon har fått till, Brody. Säkert med en del hjälp från Josh Homme. För visst låter det en hel del QOTSA och Eagles of Death Metal om skivan? Jag har fortfarande problem med refrängen till singelspåret ”Baptized By Fire” men annars är plattan finfint sällskap här i soffan.

Hör smakprov här

Svenskt guld

It's A Trap tipsar om nya videor med tre svenska favoriter.

Nytt med Brody

Efter första lyssningen är jag inte helt övertygad. Men ändå. Brody Dalle, tidigare Distillers, är tillbaka med bandet Spinnerette. Jenny tipsar om färska "Baptized by fire".

Tack Jenny!

Never trust a tonåring

Efter lite bråk med sin mamma fick Michael, 18 år, i uppgift att städa garaget. "Sälj det du kan få sålt", sa mamman som uppenbarligen helt glömt bort att det fanns nakenbilder på henne därute i garaget. Nu har Michael lagt ut bilderna på nätet. Utgångspris: 5 dollar.

Läs mer här

Vita lögner

Jesus Lizard till Sverige

18 september - Stockholm, Debaser Slussen

The Jesus Lizard är förmodligen det enda band där orden ”äckligt”, ”fult” och ”obekvämt” är fulländade superlativ man bygger en biografi på. The Jesus Lizard är musik från det största nakna skrevet den här sidan av universum.

Någon gång kring 1987, efter ett havererat Scratch Acid, sökte sig sångaren David Yow till Chicago för att så ett nytt fult frö i den musikaliska floran. Tillsammans med Duane Denison och David Wm. Sims spelade de in ”Pure”, en trum-maskinsfylld noise-cocktail. Under sina första år som band (nu med en mänsklig trumis vid namn Mac McNeilly) levde de i en perfekt symbios med Chicago-labeln Touch & Go och producenten Steve Albini och släppte en kvartett av album (”Head”, ”Goat”, ”Liar” och ”Down”) som idag känns lika klassiska som ”White Album” eller ”Sympathy for the Devil”. Mellan 1996 och 1998 fixade Yow och company ihop två album för majorbolaget Capitol och i slutet av 1998 sade sig bandet ha gjort sitt. Kort och gott.

Tills nu.

Tidigt i år tillkännagavs det att The Jesus Lizard skulle spela på den välkända nättidningen Pitchforks årligt återkommande festival och den extremt hippa festival All Tomorrows Parties. Men även lilla Sverige har nu chansen att få se en glimt av Yows skrev då de besöker Stockholm för en enda spelning.

Varning utfärdas.
(Pressutskick, Luger)

BILJETTER 240kr + 15kr serviceavgift (265kr i dörren).
Lugerbiljetter säljs på www.luger.se/biljetter.
Biljetterna säljs även på Pet Sounds, Record Hunter, Bengans Stockholm och Sound Pollution.

HEMSIDOR
www.luger.se/the-jesus-lizard
www.thejesuslizard.net
www.myspace.com/thejesuslizardpage

NVP och Situation Stockholm

En ny krönika i dagens NVP. Lite argare än vanligt.
Läs här
---
Jag har även skrivit min första artikel för Situation Stockholm.
I senaste numret finns en intervju jag gjort med Carolina Wallin Pérez, jazzsångerskan som sjunger Kent (se tidigare inlägg). Fotograf: Anna Ledin. Eftersom jag tillbringat två veckor i Provence har jag inte sett tidningen än. Men den ska givetvis inhandlas vid första bästa tillfälle.

Självförakt

"Vissa av dem som slår ner homosexuella kan ha djupt liggande personligt motiv. Föreningen Exit som försöker hjälpa den som vill lämna nazismen, en slags länkrörelse för nazister som bildades 1998, har haft kontakt med flera som efter avhoppet vågat erkänna för sig själva att de har en homosexuell läggning. Detta ger anledning till en reflektion: Är våldet mot homosexuella ibland ett sätt att slå mot det man ogillar mest hos sig själv?"

Ur boken "Gatans parlament - om politiska våldsverkare i Sverige" av Anna-Lena Lodenius.