Jag ler - fast upp och ner

Anal Elf Kid tycker jag ska värma mig med hans recension av "The story of anvil" efter att ha sett "Mammut". "Äkta först-mår-man-rätt-bra-sen-dåligt-men-till-slut-jättebra-film", skriver han i en kommentar till mitt inlägg. Och jag är rätt säker på att man mår bra av att se filmen om Anvil, den verkar ju helt jävla fantastisk. Samtidigt fokuserade jag kanske lite väl mycket på hur dåligt man mår av att se "Mammut". För det är ju bara en del av sanningen. Man mår bra av att se "Mammut", helt enkelt för att den är så bra. På samma vis som man kan må skitbra av att höra deppigaste depprocken.

Jag mår sämre av att höra Tomas Ledin än att lyssna på Joy Division. Om du förstår vad jag menar.

Men läs recensionen av "The story of Anvil" här och bli ännu lite mer sugen att se den där filmen om ett par hårdrockare som jobbar i motvind.