söndag 18 januari 2009

Rapport från P3 Guld

En stor del av landets musikbransch fanns på plats i Gbg i går. Även Fisksätra fanns representerat gånger två i form av undertecknad och Linnéa Jönsson, supercool sångerska i Those Dancing Days - nominerad till årets grupp. I jämförelse med trötta Grammisgalan var P3 Guld klart lättare att uthärda. Högre tempo, mindre pinsamheter och fler oväntade vinnare gjorde att galan kändes som en succé. Anna Ternheims mäktiga ”What have I done” och Hello Saferides ”Anna” (tillsammans med Detektivbyrån) var mest minnesvärda. Soundtrack of our lives missade jag eftersom jag sprang runt och letade alkoholhaltiga drycker. Jag önskar att jag hade missat Hammerfall istället.

Men galan i all ära, det är ändå efterfesten på hotellet Elite Park Avenue som man kommer minnas längst. Om jag hade haft en kamera med mig är det här några av bilderna ni hade fått se.

(Gitarrist i Soundtrack of our lives med gitarr över axeln)
Han var nyktrare än de flesta den här kvällen, Svålen. Men så jobbar han antagligen hårdare än nån annan musiker i landet också. Den här kvällen sågs han med både TSOOL och Adiam Dymott. Svålen spelade också gitarr med Broder Daniel på deras avskedskonsert i somras. Otroligt cool snubbe. Han lämnar festen tidigt. ”Ska hem och lyssna på Deep Purple” tror jag han säger. Men jag kan ha fel.

(Markus Krunegård i foajén på hotellet.)
Han såg väldigt blek ut den här kvällen. Inte ens priset för Årets Låt kunde hålla kräkningarna på avstånd. Han försäkrar mig att han bara ätit nåt olämpligt, att den där thaimaten kvällen innan är boven i dramat. Jag är ändå skeptisk, håller mig lite på avstånd. Folk som kräks ska man inte bli för närgången med.

(Strängen från Dundertåget smuttar på en drink i baren direkt efter galan)
Tröttast var nog Dundertåget. Åtminstone till en början av kvällen. Så går det när man går ut för hårt kvällen innan P3 Guld. Ralf från Mustasch låter mest av alla hela jävla tiden och accepterar inte alls att killarna är lite trötta. På mycket bred göteborgska kräver han fest. När inte det funkar kräver han fest igen, den här gången på tyska. Jag har verkligen ingen aning om varför han pratar tyska. Men det är väl metal antar jag.

- Dundertåget spelar för övrigt in en video till "Ifrån mig själv" nästa vecka.

(Före detta Kentmedlem sitter på sitt hotellrum och tittar på tv.)
Det där med fest och mingel verkar inte riktigt vara före detta Kentmedlemmens grej. Han är dessutom helt ointresserad av att prata om sitt gamla hardcore-band. Möjligtvis upplever han mig som en aning tjatig. Men till slut reser han sig ur sin stol och följer med oss andra ut ur rummet.

(Nuvarande Kentmedlem svettas i dj-båset)
Ur högtalarna i den lilla baren hörs Broder Daniel. Jag minns inte vilken låt men jag tror att jag ser Anna Ternheim där inne. Och där nånstans står El Perro Del Mar och är märkbart lycklig över sitt pris för Årets Pop. Om man tittar noga på bilden ser man hur Thomas Rusiak (som tidigare under kvällen spelade Misfits ”Last caress”) sveper shots på golvet nedanför dj-båset.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Hahahahha-ljuvligt!

138 sa...

KUL att Rusiak spelar Misfits!

Mathias sa...

En pinsamhet, och en rejäl sådan, kunde man se under kvällen. När Lykke-Li´s manager (f.ö. en spitting image-kopia av Gustav Nygren i Borås Energi...) gick upp för att ta emot priset för "Årets nykomling", och läser ett förskrivet tacktal där Lykke-Li tackar för priset som "Årets pop"... Det gäller att hålla ordning på lapparna i fickan...

Patrik Wirén sa...

Mathias - Fast det var ju en bra pinsamhet som var ganska kul. Grammisgalan bestod alltför mycket av pinsamheter av helt annat slag.

Anonym sa...

tror det var luke skywalker med broder daniel som dundrade ut ur högtalarna, en av de få men bra minnen jag har från aftonen:)