söndag 9 augusti 2009

Ack Värmeland, du sköna



Klart bloggen ska ha ett inlägg med Värmlandstips även i år (så här såg det ut förra sommaren). Även om det är i sista minuten. "From back home"Värmlands Museum pågår ju till exempel bara till 16 augusti. För den som missat det så är det i alla fall fotograferna Anders Petersen och JH Engström som visar sina bilder av Värmland. Klart värt ett besök. DN skrev om utställningen här.

För övrigt ställer min fästmö (hon sa ja!) ut sina bilder på Värmlands Museum i maj 2010. Stort som tusan förstås. Anna Ledin (Wirén?) - lägg namnet på minnet.
---

Alma Löv skrev jag om förra året och jag blev minst lika förtjust den här gången. Alma Löv är en magisk plats. En frizon. I år var det fler besökare än förra sommaren - jag antar att recensioner som den här bidrar till det ökande intresset.

2009 heter utställningen Värmland Wood Festival, Dedikation Selma. Ett fyrtiotal konstnärer deltar i årets projekt, bland andra Lars Lerin, Jonas Liveröd och Manoel Marques.
---

Även Mexicana nämndes förra året. I ett före detta missionshus vid Munkfors utkant huserar denna märkliga blandning av butik, café och installation.

Öppettider 2009 1 maj - 1 oktober, torsdag - söndag 11.00 – 17.00
Fryksdalsvägen 11 (Håll utkik efter kaktusen).
---

I närheten av Munkfors hittade vi även Gustafssons Skafferi, en butik som startats av Torfolk Gård och Höje vedugnsbageri. Ekologisk, lokalproducerat och säsongsanpassat. Helt rätt i tiden förstås.

För övrigt är det fascinerande hur den värmländska glesbygden alltmer befolkas (räddas?) av folk från - framför allt - Holland. Lyssna på Sveriges Radios dokumentär "Och nu kommer holländarna".

4 kommentarer:

LadyM sa...

Grattis till förlovningen!
Och va kul för henne med utställningen :)

Patrik Wirén sa...

Tack! Jo, det känns mäktigt både med förlovning och Värmlands Museum.

Anna sa...

Grym hyllning till Sveriges vackraste landskap!

Mats F sa...

Om du får chansen nån gång ska du åka 62:an hela vägen från Karlstad och upp till Höljes/Långflon vid norska gränsen. Särskilt de sista tio milen är magiska, inte minst en lite mulen dag när det ligger dimma över bergskammarna. Och spela gärna Mark Lanegan i bilstereon.