Omslagspojkarna
Sitter på ett ganska öde hotell i Värmland i ett fint rum med högt i tak.
För ungefär sex timmar sen började jag skriva på min krönika. Det går sådär. Tidigare i kväll levererade jag tre halvlånga artiklar och kände mig så himla duktig, men sen dess har det varit segt.
Man måste ju hela tiden ta små andningspauser, rensa huvudet ni vet.
Man kan till exempel se på tv, ta ett glas vin eller läsa senaste numret av Denimzine med omslagsartikel om Eagles Of Death Metal. Plötsligt har hela kvällen passerat.
Men läs den ni också. Denimzine alltså.
Själv ska jag skriva en krönika. Nu.
Inlägg
4 kommentarer:
Den ser vi fram emot.
/Klaus
Se på teve är min grej. Det är så inaktivt att man kan låtsas att man när som helst ska vika blicken mot skärmen och sätta igång. Att läsa kräver aktivt bläddrande och känns mer som att man faktiskt GÖR något annat, vilket är förbjudet när man deadlinejobbar.
I natt, till exempel, har jag nog sett cirka tre långfilmer, lagt ett trettiotal patienser och kollat bloggar femton gånger - hela tiden med datorn i knät. När klockan började närma sig halv sex var det så dags att faktiskt skriva. Och nu vet jag inte riktigt hur jag ska ta mig an dagen. Duscha, frukost och handla julklappar med risk att svimma, eller sova bort precis rubbet.
Vissa kanske skulle säga att min deadlinelogik lämnar en del i övrigt att önska men då förstår de ingenting.
Ja, Eagles of Death Metal är grymt bra. Och roliga - som Deminzine-artikeln bevisade.
m - jag förstår dig till hundra procent. tyvärr.
Skicka en kommentar