Jodå, visst kommer återförenade Faith No More till Sverige. 27 juni uppträder världens bästa Mike Patton och hans gamla band på Peace & Love i Borlänge. Spelningen blir den enda på svensk mark i sommar. Jag misstänker att Zak Tell (Clawfinger) kommer synas i publikhavet.
Andra som kommer till festivalen: Peter Doherty, Henry Rollins, Mötley Crüe och Thåström.
Expressen
torsdag 9 april 2009
Faith No More till Sverige
Etiketter:
faith no more,
mike patton,
mötley crüe,
peace and love,
peter doherty
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Jodå, tillåter min plånbok det hela och det inte krockar med någon festival vi ska lira så dyker jag upp där, det kan du räkna med! Är du säker på att det blir den enda Svenska spelningen?
Det är vad som påstås i alla fall. Själv är jag i Frankrike det datumet... Lite synd. Får nog kolla om jag kan se bandet någon annanstans.
Så jävla tragiskt är det väl inte?
Ha ha, jag återkommer i ärendet när/om jag lyckas se dom, fram tills dess är jag bara aningens skeptisk men också nyfiken, kan ändå förstå att man efter 10 år utan varann blir lite nostalgisk & vill återknyta med gamla vänner, pengar är ju också trevligt:D!
David Snusgrop har en poäng + att jag gillar den kompromisslösa inställningen. Du måste gilla FNM väldigt väldigt mycket. Däremot är det INTE samma sak som om Refused drog ut på turné sponsrade av Scan och Coca Cola.
Refused sponsrade av Cola & Scan, ja det är nog vad som skulle krävas för att jag skulle släpa mig till ett gig med dom faktiskt, då börjar det ju bli intressant iallafall!:D
Vad gäller att sakna vänner så visst kan man ses över rödtjut men är det vänner som dessutom har en karriärhistoria tillsammans så förstår jag att det kliar i fingrarna, båda av personliga & kommersiella skäl om sådana erbjuds!
Gillar absolut din kompromisslösa inställning, dock är jag för nyfiken på hurvida dom fortfarande har något att erbjuda för att själv kunna vara så militant!
Ha ha, vi kanske kan göra ett turnépaket med Refused, Misery och Klåf-Inger, sponsrat av samtliga nämnda företag, som det slutgiltiga beviset på att alla band är ett gäng tveksamma individer som alla har sitt pris!:D
Nåja i mitt fall handlar det i slutändan om att jag gärna vill se dom live igen fast jag egentligen hatar återföreningar, speciellt om det inte ens är nya plattor inblandade i det hela! Känner inte till något om FNM's ursprungliga principer mer än att dom plus typ alla band som någonsin splittras i stundens hetta säger att dom ALDRIG mer ska lira ihop!
Vi får väl se hur tragiskt det hela blir om det ens blir tragiskt, svårt att sia om, kan bara konstatera att min spontana reaktion var tvärtemot vad den brukar vara när ett band återförenas! Det beror nog på att just KFADFFAL är en hörnsten i min värld och att jag så jävla gärna vill stå i moshpitten o skråla med till The gentle art of making enemies igen, nostalgisk gammal gubbjävel som man numera är:D
Skicka en kommentar