Jag blir sjukt peppad att se Anvil! The Story of Anvil efter att ha läst Strages krönika i DN. Hittar ingen länk till krönikan, men filmen handlar om (tills nu) bortglömda kanadensiska metalbandet Anvil. Under 80-talet spåddes gruppen en lysande framtid, men istället visar dokumentären hur bandet spelar i allt glesare hårmanar för en allt glesare publik, för att citera Strage.
På beskrivningen låter det som Spinal Tap, fastän gjord med mer kärlek. Det är ju riktiga människor framför kameran den här gången.
Strage avslutar krönikan med att berätta om när Robb drabbas av tvivel.
"Hur mycket kärlek och hängivenhet kan man plöja ned i något? frågar han med darrande röst. Lips tröstar honoom och säger att det ska nog gå bättre i kväll. Det kommer att bli ett kanongig. "The place is jam-fucking-packed!" lovar han. I nästa scen uppträder Anvil för fem personer."
Filmen har premiär 2009.
Nedan - Ett inslag från filmvisningen på Sundance ´08.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Här har du länken till Strages krönika Patrik.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2453&a=849020
Tack! Låter mycket intressant. Jag minns inte heller bandet annat än till namnet och från de små omslag som alltid var i annonserna på baksidan av OKEJ och Rocket, men det gör nästa det hela ännu bättre. Äntligen en dokumentär som potentiellt är i klass med "American Movie" (världens bästa: http://www.imdb.com/title/tt0181288 )
Fan va coolt! måste genast lägga på min bildskiva med Hard n heavy.
Jag minns en underbar afton i Bollnäs för ca 12 år sedan. Vår stad gästades av Overkill och Anvil. Magiskt, indeed.
Jarno - Tack!!
Skicka en kommentar