I dag förde mitt intresse för den svenska straight edge-scenen mig till Hare Krishna Center vid Fridhemsplan. Där pratade jag länge med en amerikan som bjöd på hemgjord kola och var allmänt sympatisk. Det känns lite fint att Krishna finns där, mitt i slasket, stressen och skiten vid Fridhemsplan. Man duckar undan för ilskna busschaufförer, stressade mammor med barnvagnar (och ett litet barn som säkert skulle må bättre någon annanstans), folk som skenar på lunch och heroinister och kontorister och... Plötsligt. Efter att ha tagit ett litet, litet kliv åt sidan, befinner man sig hos Hare Krishna. Man förvånas över att sådant lugn kan existera så nära allt det där andra.
Men det gör det.
När alla medier rapporterar att världen håller på att gå åt helvete, då är det rätt välgörande med en plats där någon bjuder på hemgjord kola.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Är det månne dåligt samvete efter den beryktade baksmällan du skrev om tidigare? ;-)
Du kan ha rätt. Jag är tveklöst en kontrasternas man...
Nu får du ju ändå kamma dig. Allt slask i världen är bättre än Krshna, en av de absolut farligaste jävla sekterna i världen. De får Jim Jones att framstå som Vargen i Bamse. Vad, hade du blivit glad om Himmler bjudit på kola?
Men 138, vad gjorde de med dig där borta i Umeå egentligen? Du verkar lite upprörd. Berätta nu.
Skicka en kommentar